Guide · Regler & lag · Termisk optik
Får du använda värmekamera vid jakt? Kortversionen: handhållen termisk kikare för spaning är tillåten vid all jakt – termiskt sikte på vapnet är däremot förbjudet som huvudregel, med tydliga undantag. Här går vi igenom regelverket som det ser ut när detta skrivs, i juli 2026.
Läs detta först: regler ändras
Den här guiden beskriver regelverket som det ser ut när detta skrivs (juli 2026). Reglerna kring jaktmedel har ändrats flera gånger de senaste åren och kan ändras igen. Kontrollera alltid aktuell lagstiftning hos Naturvårdsverket och din länsstyrelse innan jakt. Den här guiden är inte juridisk rådgivning.
Få frågor skapar så mycket förvirring bland svenska jägare som termisk optik och lagen. Forumtrådar spretar, gamla artiklar beskriver regler som inte längre gäller, och samma ord – ”värmekamera” – används om utrustning som lyder under helt olika regler. Nyckeln till att förstå regelverket är en enda distinktion: spaning eller riktmedel. En handhållen termisk kikare som du spanar med är en sak; ett termiskt sikte monterat på vapnet är en helt annan. Blandar man ihop de två blir varje diskussion fel från början.
Regelverket i korthet – juli 2026
- Handhållen termisk kikare (spaning, eftersök, vilträkning) → tillåten vid all jakt, dygnet runt, enligt Naturvårdsverkets bedömning.
- Termiskt sikte på vapnet → förbjudet som huvudregel. Undantag: vildsvin (öppen terräng eller åtelplats), viss hjortjakt och eftersök på klövvilt.
- Osäker på din situation? → fråga Naturvårdsverket eller din länsstyrelse – dispenser hanteras i enskilda fall.
Därför är frågan så förvirrande
Reglerna om jaktmedel ligger inte på ett ställe utan i tre lager: jaktlagen (1987:259) sätter ramarna, jaktförordningen (1987:905) anger bland annat när belysning och elektroniska bildförstärkare får användas, och Naturvårdsverkets föreskrifter NFS 2023:8 preciserar vilka vapen och vapentillbehör som är tillåtna vid jakt och eftersök. Lägg till att reglerna ändrats i omgångar – 2019 öppnades för mörkeroptik vid vildsvinsjakt, 2023 kom nya föreskrifter, 2024 justerades åtelreglerna och så sent som våren 2026 utökades skyddsjakten på vildsvin – så är det inte konstigt att gamla svar lever kvar i forumtrådar.
Det viktigaste att ta med sig är dock enkelt: lagstiftningen reglerar jaktmedel – det du riktar och skjuter med. En handhållen termisk kikare som aldrig sitter på vapnet används för att upptäcka och observera vilt, inte för att rikta mot det. Det är därför den bedöms helt annorlunda än ett termiskt sikte.
Handhållen termisk kikare – spaning och eftersök
Här är rättsläget, som det ser ut när detta skrivs, tydligt: Naturvårdsverket har bedömt att handhållna termiska kikare inte är ett jaktmedel och därmed inte något som myndigheten reglerar. Beskedet, som Naturvårdsverkets handläggare gav via Svensk Jakt i mars 2023 efter en juridisk genomgång, är att det är fritt fram att använda handhållna termiska kikare och andra mörkerkikare vid alla former av jakt och vid alla tidpunkter på dygnet. Svenska Jägareförbundets jurister har landat i samma slutsats. Det gäller spaning från passet, vilträkning, tillsyn – och eftersök med värmekamera, där en handhållen enhet gör som störst praktisk nytta.
Det är också därför vi på SmartOptik enbart säljer handhållen termisk optik – termiska monokikare och binokulära modeller för spaning och eftersök, inga vapenmonterade sikten eller clip-on-lösningar. Den handhållna kategorin är den minst reglerade delen av termisk optik: du behöver varken tillstånd eller dispens för att äga och använda den, och rättsläget kring spaning är okomplicerat på ett sätt som reglerna kring riktmedel inte är. Hur du väljer rätt enhet går vi igenom i värmekamera för jakt – guiden.
En gräns att känna till
Bedömningen gäller enheter som hålls i handen och inte monteras på vapnet. Allt som monteras eller fästs på vapnet räknas enligt NFS 2023:8 som vapentillbehör – då gäller i stället reglerna för riktmedel nedan. Det gäller även en termisk clip-on framför dagoptiken.
Termiska riktmedel på vapnet – huvudregeln
För vapenmonterad optik är utgångspunkten den omvända. Enligt Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2023:8, 2 kap. 7 §) får kulgevär vid jakt förses med andra vapentillbehör än lasersikte, mörkersikte, termiskt sikte och lampa – de fyra är alltså förbjudna som huvudregel, om inte ett uttryckligt undantag gäller. Föreskrifterna skiljer också på mörkersikte (bildförstärkande teknik som läser reflekterad IR-strålning) och termiskt sikte (värmesikte som läser utstrålad värme) – och undantagen ser olika ut för de två. När detta skrivs finns tre huvudsakliga undantag.
Undantag 1: vildsvin – 14 a § jaktförordningen
Sedan den 15 maj 2019 säger jaktförordningen (14 a §, genom förordning 2019:174) att elektronisk bildförstärkare, elektronisk bildomvandlare, värmekamera eller rörlig belysning får användas i nära anslutning till jaktvapnet vid jakt efter vildsvin. Någon dispens från länsstyrelsen behövs inte längre för detta. Men lägg märke till andra stycket: ”Termiska sikten får dock endast användas vid jakt i öppen terräng eller vid åtelplatser.” Ett bildförstärkande mörkersikte får alltså användas vid all vildsvinsjakt, medan det termiska siktet är begränsat till öppen terräng och åtelplatser – ett säkerhetskrav, eftersom en termisk bild visar mindre av vad som finns bakom och bortom djuret.
Undantag 2: viss jakt på hjort – NFS 2023:8
Föreskrifterna (2 kap. 19 §) tillåter dessutom lampa, mörkersikte och termiskt sikte vid jakt på hjort, om jakten är tillåten under hela dygnet – och även här med begränsningen att termiskt sikte endast får användas i öppen terräng, vid åtelplats eller annan känd skjutplats. Vilka hjortjakter som är tillåtna dygnet runt styrs av jakttidsbestämmelserna och kan variera – kontrollera aktuella jakttider för art, område och jaktform innan du lutar dig mot det här undantaget.
Undantag 3: eftersök på klövvilt
Vid eftersök – i föreskrifternas mening jakt på vilt som skadats vid jakt eller varit inblandat i en sammanstötning med fordon – får enligt NFS 2023:8 (7 kap. 2 §) mörkersikte, termiskt sikte och lasersikte användas vid eftersök på klövvilt. Här har lagstiftaren prioriterat att djurets lidande ska kunna förkortas snabbt och säkert, även i mörker.
Åteljakt på vildsvin
Åteljakten är den situation där mörkeroptiken fått störst genomslag, och regelverket har öppnats stegvis. Åtel får användas vid jakt (13 a § jaktförordningen), och sedan 2024 (förordning 2024:64) får även fast belysning som satts upp vid en åtel i syfte att underlätta jakten användas vid jakt efter vildsvin. Åtelplatsen är dessutom en av de platser där det termiska siktet uttryckligen är tillåtet vid vildsvinsjakt. I praktiken betyder det att en åtel för vildsvin, när detta skrivs, kan jagas med belysning, bildförstärkande sikte eller termiskt sikte – och att en handhållen termisk kikare därtill är ett självklart spaningsverktyg för att följa vad som rör sig kring åteln innan grisarna kliver ut.
Eftersök – där termiken gör störst nytta
För eftersöket gäller alltså dubbla goda besked: den handhållna termiska kikaren är tillåten – den är inget jaktmedel – och på klövvilt får även vapenmonterade mörker- och termiska sikten användas när viltet ska avlivas. Det är ingen slump att lagstiftningen är som mest tillåtande just här: ett snabbt avslutat eftersök betyder mindre lidande för djuret. Hur du praktiskt använder värmekameran för att hitta legor, värmespår och fallvilt – och varför den kompletterar eftersökshunden men aldrig ersätter den – har vi samlat i guiden eftersök med värmekamera.
Dispenser från länsstyrelsen
Utanför undantagen ovan finns en ventil: enligt 15 a § jaktförordningen får Naturvårdsverket eller länsstyrelsen i enskilda fall besluta om undantag från belysningsförbudet, till exempel i samband med skyddsjakt eller licensjakt. Det är den vägen jägare historiskt fick tillstånd till mörkeroptik på vildsvin före 2019, och den används fortfarande för situationer som regelverket inte täcker. Bedömningarna görs i det enskilda fallet och praxis kan skilja mellan län – kontakta din länsstyrelse om du har ett konkret behov som inte ryms i huvudreglerna.
Översikt: vad gäller var?
| Situation | Handhållen termisk kikare | Termiskt sikte på vapnet |
|---|---|---|
| Spaning, vilträkning, tillsyn | Tillåten | – |
| Vildsvin – öppen terräng eller åtelplats | Tillåten | Tillåtet (14 a § jaktförordningen) |
| Vildsvin – tät skog, ej åtel | Tillåten | Ej tillåtet (bildförstärkande mörkersikte är dock tillåtet) |
| Hjort – jakt som är tillåten hela dygnet | Tillåten | Tillåtet i öppen terräng, vid åtelplats eller annan känd skjutplats (NFS 2023:8) |
| Annat vilt (älg, rådjur, räv m.fl.) | Tillåten | Ej tillåtet utan dispens |
| Eftersök på klövvilt | Tillåten | Tillåtet (NFS 2023:8, 7 kap.) |
Förenklad översikt av regelverket som det ser ut i juli 2026 – detaljvillkor finns i respektive bestämmelse. Kontrollera alltid aktuella regler före jakt.
Vanliga missförstånd
”Värmekamera är förbjuden vid jakt.” Nej – det gamla svaret gäller riktmedel. Den handhållna termiska kikaren är enligt Naturvårdsverkets bedömning inget jaktmedel och får användas vid all jakt, dygnet runt.
”Är den laglig att köpa är den laglig att jaga med.” Termisk optik är fri att köpa och äga i Sverige, men användningen på vapnet är reglerad. Köpet säger inget om var och när ett termiskt sikte får sitta på geväret.
”En clip-on framför dagsiktet räknas som handhållen.” Nej. Allt som monteras eller fästs på vapnet är vapentillbehör enligt NFS 2023:8, och en termisk försats du riktar med lyder under samma regler som ett termiskt sikte.
”Har jag termiskt sikte för grisjakten får jag skjuta annat vilt som dyker upp.” Undantagen är knutna till viltslaget – 14 a § gäller jakt efter vildsvin. Vad som gäller om annat vilt dyker upp vid passet är en fråga för Naturvårdsverket eller din länsstyrelse, inte något du bör anta svaret på.
Handhållen termisk optik för spaning och eftersök
Vill du dra nytta av tekniken inom den minst reglerade kategorin är en handhållen termisk kikare rätt plats att börja. Tre modeller ur vårt sortiment som täcker de flesta behov:
HIKMICRO LYNX 3.0
lätt termisk monokular
Alltid-med-enheten för passet och eftersöket: från 291,5 g, uppstart på 2 sekunder och upp till 18,0° synfält (LE10).
Läs mer →
HIKMICRO Falcon 2.0
termisk monokikare
Bildkvalitetsvalet för spaning i svåra förhållanden: NETD < 15 mK, 640×512-sensor och utbytbara 21700-celler.
Läs mer →
HIKMICRO HABROK 4K HQ35L
binokulär, termisk + 4K
För långa spaningspass vid åteln: binokulärt utförande, 640×512 termisk sensor, 4K-dagkanal och ≥ 8 h batteritid.
Läs mer →
Spaning utan gråzoner
Handhållen termisk optik för jakt och eftersök – jämför monokikare och binokulära modeller med specifikationer och köpguider på samma ställe.
Till termisk optik →Vanliga frågor
Får jag använda handhållen värmekamera vid jakt?
Ja. Naturvårdsverket har bedömt att handhållna termiska kikare inte är ett jaktmedel, och att de därför får användas vid alla former av jakt och vid alla tidpunkter på dygnet – för spaning, vilträkning och eftersök. Bedömningen gäller när detta skrivs (juli 2026); kontrollera alltid aktuella regler hos Naturvårdsverket före jakt.
Får jag ha termiskt sikte på vapnet?
Som huvudregel nej – lasersikte, mörkersikte, termiskt sikte och lampa är förbjudna vapentillbehör vid jakt enligt NFS 2023:8. Undantagen när detta skrivs: jakt efter vildsvin (termiskt sikte endast i öppen terräng eller vid åtelplats, enligt 14 a § jaktförordningen), viss jakt på hjort som är tillåten hela dygnet, samt eftersök på klövvilt. Utanför undantagen krävs dispens i det enskilda fallet.
Behöver jag tillstånd för att köpa termisk optik?
Nej. Termiska kikare och värmekameror är fria att köpa och äga i Sverige – det krävs varken licens eller tillstånd. Det som är reglerat är hur vapenmonterade termiska riktmedel får användas vid jakt, inte innehavet av handhållen termisk optik.
Får jag använda värmekamera vid eftersök?
Ja – en handhållen termisk kikare får användas vid eftersök, precis som vid annan jakt. Vid eftersök på klövvilt tillåter Naturvårdsverkets föreskrifter dessutom mörkersikte, termiskt sikte och lasersikte på vapnet när viltet ska avlivas. Praktisk teknik för eftersök med termisk optik hittar du i vår eftersöksguide.
Källor
Regelverket ovan bygger på jaktförordningen (1987:905), i synnerhet 13 a, 14, 14 a och 15 a §§, Naturvårdsverkets föreskrifter NFS 2023:8 om vapen, vapentillbehör och ammunition för jakt, samt Naturvårdsverkets besked om handhållna termiska kikare (Svensk Jakt, mars 2023). Uppgifterna avser rättsläget i juli 2026.